Säkerhetssituationen har blivit mer spänd och en skuggflotta, olika typer av trakasserier och militär närvaro är vanliga i Östersjöregionen. Många EU-länder vidtar för närvarande betydande åtgärder för att stödja och stärka sin egen handelsflotta. Finland bör inte göra tvärtom och fatta beslut som inte medför besparingar, men som allvarligt äventyrar Finlands egen handelsflotta och den finska transporten under alla omständigheter.
Europa behöver en egen ansvarsfullt fungerande handelsflotta som tryggar transporterna under alla omständigheter.
För att säkerställa driften av den egna handelsflottan har ett system på EU-nivå skapats där de arbetsgivaravgifter som rederiet betalat återbetalas. Utan ett stödsystem har EU-länderna ingen möjlighet att konkurrera med bekvämlighetsflaggländer på den globala marknaden.
Baserat på nödlagstiftning kan fartyg som seglar under finsk flagg beordras att utföra transporter som är kritiska för Finland, även i en krissituation. Det finns ingen liknande kontroll över fartyg som seglar under andra länders flagg. Det finns bara cirka 100 utrikeshandelsfartyg under finsk flagg, varav några är passagerarfärjor, eller så kallade kryssningsfartyg, vars verksamhet baseras på att transportera passagerare och gods. Dessa passagerarfärjor transporterar cirka 50–60 % av Finlands styckegodstransporter. Styckegods innebär till exempel livsmedel, läkemedel och industriella reservdelar. Passagerarfärjor som seglar under finsk flagg spelar en verkligt betydande roll för att säkerställa Finlands försörjningstrygghet. Finland har inte råd att förlora dessa fartygs mångsidiga transportkapacitet.
De i offentligheten cirkulerande påståendena om att en minskning av sjöfartsstöden skulle ge besparingar för statsekonomin som skulle kunna allokeras någon annanstans är inte sanna. Finska sjömän och rederier finansierar själva subventionen för sjöarbetskraftskostnader. Sjöfartsstöd är inte pengar som skulle kunna överföras från sjötransporter till andra platser. Att ta bort subventionen skulle leda till att fartygen flaggas från Finland, vilket innebär att det inte längre skulle finnas några finska rederiarbetsgivare som skulle betala dessa återbetalningsbara arbetsgivaravgifter, vilket innebär att det inte skulle finnas några pengar att återbetala. Att minska subventionerna skulle därför inte leda till besparingar.
Finland har också tidigare varit en ö, men nu när den ryska gränsen är stängd är Finland helt beroende av sjöfart. 96 % av Finlands export och import går sjövägen. När det gäller Finlands försörjningstrygghet måste vi ha tillräckligt med finskt isförstärkt tonnage för att säkerställa samhällskritiska transporter under alla förhållanden. Mängden last som transporteras av fartyg är så massiv att sjötransporter inte kan ersättas med andra transportformer.
Finlands återbäringssystem följer helt EU:s riktlinjer och alla EU:s sjöfartsländer har liknande återbäringssystem. Det är alltså inte alls så att Finland är det enda landet som återbetalar arbetsgivaravgifter till rederiernas arbetsgivare. Strukturen på återbäringssystemen varierar mellan länderna, men stödnivån baseras på Europeiska kommissionens riktlinjer i alla länder. Finland har antagit en modell där rederiet först betalar arbetsgivaravgifterna och sedan återkräver dem genom ett separat ansökningsförfarande. Stödbeloppet baseras på de löner och arbetsgivaravgifter som betalats in, vilket innebär att det företag med flest anställda har flest arbetsgivaravgifter att återkräva. På grund av det finska återbäringssystemets struktur visas pengarna som en separat budgetpost i statsbudgeten. I Sverige betalar till exempel inte rederiernas arbetsgivare dessa avgifter alls, vilket innebär att inga pengar överförs fram och tillbaka, och återbäringssystemet ses därför inte som en separat budgetpost eller företagsstöd.
Om Finland inte hade detta återbäringssystem, eller om Finland skulle försvaga systemet, skulle finska rederier inte kunna operera under finsk flagg, utan deras fartyg skulle flaggas från Finland till andra EU-länder som har ett återbäringssystem. Det innebär att Finland inte längre skulle ha en egen handelsflotta eller finska sjömän.
På Sjöarbetarfacken samt Rederierna i Finlands vägnar,
Johan Ramsland
FSBF rf
